Kort om Kenya

Politiken

Kenya fick en ny författning i augusti 2010 då majoriteten av kenyanerna röstade om en ny grundlag, men det beräknas fortfararande fem år senare ta flera år innan den genomförts fullt ut. Den nya författningen syftar till att begränsa presidentens makt, som tidigare varit mycket omfattande. Istället ska parlamentet, som har två kamrar, få en starkare ställning. Rättsväsendet reformeras och blir mer oberoende än tidigare. Kenya arbetar också med att decentralisera makten då maktbefogenheter flyttats över till 47 regioner med folkvalda guvernörer och regionförsamlingar. Grundlagsändringen från 2010 anses som ett stort steg mot ett mer demokratiskt styrelsesätt i Kenya. Men brister i implementeringen av den nya författningen och korruption är fortfarande stora hinder för landets fortsatta politiska och ekonomiska utveckling. Val sker vart femte år till presidentposten, parlamentet samt så kallade counties. I det senaste mycket jämna presidentvalet som hölls den 4 mars 2013 segrade den så kallade Jubileumsalliansens kandidat Uhuru Kenyatta.

Källa: Landguiden, Globalis, Union to Union, Svenska Ambassaden i Nairobi

Korruptionen

Fortsatt bristande demokratisk samhällsstyrning, offentlig finansiell styrning och inte minst korruption utgör stora hinder för utveckling och en minskning av fattigdomen i Kenya. Ineffektivitet och korruption i den offentliga sektorn försvagar statens ställning och skapar hinder för investeringar och utveckling. Och medborgarnas möjligheter att påverka situationen i landet är begränsade. Trots att lagstiftningen mot korruption har stärkts och framsteg har gjorts när det gäller korruptionsbekämpning, är korruptionen i Kenya fortsatt hög. På grund av korruptionen har Internationella Valutafonden avslutat vissa stödåtgärder. Sverige och Sida har därför identifierat kampen mot korruptionen som en nyckelfråga i utvecklingssamarbetet. Tillsammans med andra givarländer stödjer Sida den kenyanska reg-eringens reformarbete med stöd i landets moderna och progressiva konstitution, bland annat inom rättssektorn, offentlig förvaltning och polisreformen. Sidas fokusområden i Kenya är Demokrati och mänskliga rättigheter, Urban utveckling och Naturresurser och miljö.

Källa: Sida

Ekonomin

Kenya har omkring 45 miljoner invånare, varav hälften är under 19 år (2014). Arbetslösheten är cirka 40 procent och omkring hälften av invånarna lever under fattigdomsgränsen trots att den politiska eliten har löner i nivå med västerländsk medelklass. Landet är helt beroende av internationellt bistånd. Kenya är navet för den finansiella sektorn och handeln i Östafrika, men ekonomin hämmas av en utbredd korruption och låga priser på de råvaror som landet exporterar. Ledande exportvaror är te, kaffe, frukt, grönsaker och snittblommor. Kenyas beroende av jordbruket har gjort landet sårbart för ojämn nederbörd och fluktuationer i den internationella handelsmarknaden. I början av 90-talet genomgick landet en ekonomisk kris på grund av regeringens vanstyre och Världsbanken och den internationella valutafonden (IMF) gick då in med stora lån och program. Men organisationerna avbröt stödet när Kenya inte kunde uppfylla de skyldigheter som följde med lånen. Under perioden efter 2002 har ekonomin sakta börjar återhämta sig efter den långa nedgången. Bristande modernisering av industrin är fortfarande ett stort hinder för landets ekonomiska utveckling.

Källa: Unicef, Globalis

Skolan

I Kenya börjar cirka 93 procent av alla barn i skolan. 2003 avskaffades skolavgiften och inskrivningarna i skolan ökade från 5,9 miljoner till 7,2 miljoner på bara några veckor och sedan dess får nästan alla barn åtminstone några års skolgång. Läs- och skrivkunnigheten har ökat rejält trots att det ökande antalet elever har lett till att en kenyansk lärare undervisar i genomsnitt 47 elever. Den åttaåriga grundskolan (Primary School) är formellt obligatorisk. Secondary School, som motsvarar svensk högstadie- och gymnasieutbildning, är inte obligatorisk och ett stort antal elever har inte möjligheten att fortsätta studera på Secondary School på grund av att man måste hjälpa till att försörja familjen redan i tidig ålder. Minimilönen för en lärare i Kenya ligger på 1 900 sek i månaden och lärarnas lönesituation i Kenya har lett till återkommande konflikter som strejker. Den senaste skolstrejken avslutades i slutet av september 2015.

Källa: Unicef, Globalis

Hälsan

I Kenya lever idag cirka 45 miljoner människor, varav 19 miljoner är barn. 2,5 miljoner av barnen är föräldralösa – många av dem på grund av aidsepidemin som är ett stort problem i landet. Man beräknar att det finns 1,5-2 miljoner HIVpositiva människor i Kenya och många dör i aids vilket påverkar flera generationer. I Kenya dör årligen 189 000 barn som är yngre än fem år. Orsakerna till att små barn dör är oftast undernäring, lunginflammation, malaria, diarré, mässling eller HIV. Spädbarnsdödligheten ligger på 48,3 av 1000 födda år 2011. En rapport från Världshälsoorganisationen WHO visar att dödligheten bland mödrar och spädbarn har ökat främst i Afrika, trots FN:s målsättning om att drastiskt sänka mödra- och spädbarnsdödligheten. Trots politiska deklarationer och internationella målsättningar och trots att relativt enkla och billiga åtgärder skulle kunna rädda miljontals liv, står utvecklingen still, eller har till och med gått tillbaka i länder som Kenya, Rwanda, Turkmenistan och Zambia. Vanliga sjukdomar bland både barn och vuxna är luftvägsinfektioner, diarré- och hudsjukdomar orsakade av den trångboddhet och de dåliga hygieniska förhållanden som råder.

Källa: Läkare utan gränser, Global Finland, Sida